Just another WordPress.com site

Slutsats

Nu har det blivit dags för att sammanfatta vad jag egentligen undersökt och kommit fram till. Fokus har legat på vad viss “mat” innehller för ämnen och substanser. Choklad och mjölk är det jag undersökt lite extra. Mjölk är som sagt en väldigt näringsrik dryck och man får många näringsämnen per deciliter. Mjölk har druckits så länge man kan minnas både för att få energi ochför att släcka törst. Kor har varit viktiga för människor genom alla tider och det är inte så konstigt eftersom man kan få denna superdryck utan att behöva slakta något djur.I alla fall så innehåller alltså mjölk både fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler.  I princip allt vi behöver för att överleva. Visst saknas lite vitaminer och mineraler som vi behöver få i oss men det är ändpå fantastiskt att drycken kan innehålla så mycket bra. För några månader sedan drack jag inte mjölk, jag tyckte inte att det var någon mening och inte så där supergott. Men nu har jag kommit in i en period där jag slukar mjölk, säkert en liter per dag. Faktiskt har jag märkt skillnad i hur min hy ser ut. Den ser friskare ut och känns mycket bättre. Förr i tiden badade man i mjölk i tron om att huden skulle bli fin. Men nu har man istället kommit fram till att den är på insidan vi behöver drycken för att utsidan ska bli fin. Detta har jag alltså märkt och det tycker jag är häftigt. Det är särskilt viktigt att dricka mjölk när man är liten eftersom det innehåller så mycker kalcium som bygger upp vårt skelett. Modersmjölken från mammans bröst är bebisens bästa vän och efter att jag undersökt vad mjölk innehåller är inte det alls konstigt.

Choklad då, denna droginnehållande sötsak som så många tar till när humöret inte är det bästa. Jo, jag har definitivt fått fram orsaken till varför vi kan bli beroende av choklad. Även fast det är en så liten halt av fenyletylamin så känns det ändå bättre efter att man ätit lite choklad. Fast det kanske mest beror på den goda aromen och den härliga konsistensen som godsaken erbjuder. Men en bra sak med att ha forskat om choklad och dess innehåll är att jag nu har mer förståelse vad det är som händer i kroppen när man är förälskad då kroppen producerar sin egen fenyletylamin. Man kan lätt tro att man gått och blivit galen och det är svårt för närstående att förstå hur man känner sig om de inte har upplevt kicken själva. Dessutom har jag fått upp ögonen för de som går från förhållande till förhållande utan att reflektera över varför de inte kan ha ett fast förhållande. De måste vara beroende av denna kick som fenyletylamin ger, ett drogberoende kan man säga fast något mer naturligt än t.ex amfetamin. Men och andra sidan kan detta beroende röra till det i sin egen tillvaro precis som en “vanlig” drog gör.

Det intressanta med dessa undersökningar har varit att gå på djupet med vad det egentligen är vi stoppar i oss och hur det påverkar vår kropp och vårt beteende. Det känns som om kemin har kommit mig närmare i verkligheten än tidigare och det känns jättekul. Nu är det bara att fortsätt utforska och ta reda på vad som finns där ute, eller kanske här inne…

Protein

Mjölk, som jag tog upp i ett tidigare inlägg, innehåller det mesta som kroppen behöver. Det inkluderar protein och därför tänkte jag reda ut vad proteiner egentligen är.

Vad är då Protein? . Protein är ett väldigt viktig ämne för kroppen, det bygger till exempel upp alla våra muskler och deras senor. Proteinmolekylerna ligger tätt intill varandra och bildar fibrer, så kallat fiberprotein. Det finns olika sorters protein. Till exempel hemoglobin som finns i våra röda blodkroppar, receptorer som finns på cellytan och gör det möjligt för cellen att binda hormoner och enzymer som hjälper till vid matspjälkningen.

Vad består ett protein av? Proteinet som finns i alla levande celler består av aminosyror. En ensam proteinmolekyl kan innehålla flera hundra aminosyremolekyler. Det finns c: a 25 olika aminosyror. Beroende på hur aminosyreformeln ser ut får proteinmolekylen olika egenskaper.

Proteiner har förhållandevis enkla grundstrukturer med ändå kan proteinmolekylerna ha väldigt olika kemiska och biologiska egenskaper. Exempel på dessa följer här nedan:

• De ger mekanisk stadga och elasticitet. Vissa proteiner kan bilda långa trådar som ger hår, hud och senor dess styrka och spänst.

• De ger enzymfunktioner. De flesta av de kemiska reaktioner som sker i cellen möjliggörs av enzymer som fungerar som katalysatorer.

• De ger transport av ämnen i kroppen. Här är det syre– och koldioxidbärande hemoglobinet ett utmärkt exempel.

De ger försvar. Antikroppar är proteiner som produceras av de vita blodkropparna och som identifierar främmande ämnen i kroppen.

De ger muskler. Muskelcellerna byggs upp av proteiner som kan dras samman.

En enkel proteinmolekyl består av en kedja med kovalent bundna aminosyror. Proteinmolekylernas struktur är mycket viktig och avgör vilka egenskaper och funktioner just den proteinmolekylen får. Dessa strukturer är mycket komplicerade. Ett protein består alltså av en aminosyrakedja och denna kan vikas till en specifik tredimensionell form. Man talar ofta om fyra olika nivåer av struktur för ett protein.

  • Primärstruktur, ordningen på aminosyran
  • Sekundärstruktur, vikningar och spiraler som uppstår av vätebindningar mellan olika kedjedelar
  • Tertiärstruktur, den övergripande formen hos en proteinmolekyl och förhållandet mellan de olika sekundärstrukturerna.
  • Kvartärstruktur, flera proteinmolekyler som hålls ihop av intemolekylära krafter.

Proteiner bildas genom att ribosomerna(enzymer) i cellen tillverkar en lång kedja av aminosyror och dessa binds ihop en efter en av peptidbindningar(en peptidbinding bildas mellan två molekyler då en karboxylgrupp reagerar med en aminogrupp så att en vatenmolekyl frigörs,bindningen är ett specialfall av en amidbindning mellan en karboxylsyra och en amin). Sedan går kedjan igenom en komplicerad process för att finna den form i vilken proteinet kan fylla sin funktion. Detta kallas proteinveckning.

Här kommer en översiktlig bild över de fyra olika strukturformerna.

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Proteinstruktur

http://sv.wikipedia.org/wiki/Peptidbindning

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ribosom

http://www4.liber.se/kemionline/gymkeb/12.html

CHOKLAD

Choklad innehåller alkaloider som jag nämde i det första inlägget, alltså fenyletylamin. Men det innehåller även alkaloiden teobromin som gör att choklad är giftigt för endel djur. Te.x hundar och katter eftersom de till skillnad från människan saknar det enzym som bryter ner teobromin

Teobromin, eller 3,7-dimetylxantin ( C7H8O2N4) finns naturligt i kakaobönor. Det är en centralt stimulerande substans och är besläktat med koffein och teofyllin med ger dock en svagare effekt än dessa. Det sägs att teobromin accelererar koncentrationsförmågan, precis som koffein men alltså mycket svagare. Dess stukturformel ser ut såhär:

File:Theobromin - Theobromine.svg   

Funktionella grupper:

  • Amidgrupp
  • Aminogrupp

Om vi jämför teobromin med koffein så ser vi att de är väldigt lika till strukturen. Därför har de också liknande egenskaper, men som sagt så har koffein starkare effekt.

Strukturformel

Koffein eller 1,3,7-Trimetylxantin som den heter enligt namngivningssystemet är en xantinalkaloid. Ämnet är klassat som en drog då den påverkas oss människor på ett sådant sätt att vi blir piggare. Detta på grund av att koffeinet är en stimulant av den centrala nervsystemet och kan därför bota tillfällig trötthet. Koffein kommer från olika bönor, blad och frukter där ämnet har som funktion att döda ovälkomna gäster, adet fungerar alltså som en inbyggt bekmpningsmedel. Vi människor utvinner vanligen koffein från kaffeplantans bönor och tebuskens blad. Många drycker i vårt samhällle innehåller koffein. Tex. läsk, kaffe, svart och grönt te och energidrycker.

Koffein är blodtryckshöjande och kan i stora mängder orsaka sömnlöshet. Det är därför man inte ska dricka kaffe för sent på kvällen för att kunna somna sen. Effekterna som koffein ger beror framförallt för att ämnet blockerar receptorer  för adenosin i det centrala nervsystemet. Adenosin är en signalsubstans som dämpar vakenhets graden och om den blockeras känner man sig automatiskt piggare. ( En receptor är en del av cellen som har som uppgift att fånga upp och skicka vidare signaler i t.ex. en nervcells omgivning ).

Kanske har du tänkt på att du blir piggare av choklad, men då är det det höga energiinnehållet som är orsaken och inte teobrominet. Choklad består för det mesta av kakaou, kakaosmör och socker. Trots det höga energiinnehållet (som kan leda till övervikt vid överdosering) så innehåller choklad många bra näringsämnen. Te.x mineralerna magnesium och järn. Innehåller även antioxidanter som sägs motverka cancer.

Källor:

 http://sv.wikipedia.org/wiki/Choklad#Ingredienser

http://sv.wikipedia.org/wiki/Koffein

I morse åt jag mjölk med flingor. Det fick mig att fundera på vad det är jag egentligen stoppar i mig.

Mjölk består av vatten kolhydrater i form av laktos, protein och fett. Dessutom innehållen mjölk massor av vitaminer. 18/22 dagliga vitaminerna finns i mjölk. Tex vitamin A, vitamin B1,2,3,6,12 och vitamin D. Dessutom innehåller mjölk andra livsviktiga näringsämnen som kalcium, fosfor och jod. 

Vi kollar lite närmare på vad de olika beståndsdelarna är för något.

Kolhydrater är ett samlingsnamn för sockerarter(sackarider och kedjor av sockerarter(polymerer). Många sackarider har den allmänna formeln Cn(H2O)n.     

En kolhydrat innehåller alltid minst två alkoholer och minst en keton eller en aldehyd. Av detta följer att de enklaste kolhydraterna innehåller tre kolatomer.

Just laktos, mjölksocker är en disackarid som består av glukos och galaktos. Disackarider är de sockerarter som består av två monosckaridrester. Dessa är sammankopplande med en glukosidbindning. Nedan följer en bild på laktos. Man kan se att molekylen innehåller många OH-grupper.

Lactose Haworth.svg

Varför behöver vi kolhydrater?

Jo, det är just kolhydrater som höjer blocdsockret och ger oss snabb energi. Kolhyrater finns i många varianter, från enkla sockerarter i frukt till sammansatta sockerarter som finns i läsk. Det finns även mycket komplicerade molekyler som kostfiberkomponenter vilket man hittar i t.ex fullkornsbröd.Större delen av kostens kolhydrater omsätts i kroppen till glukos som behövs för att förse cellerna med energi. När vi äter bryts kolhydraterna ner till glukos och blodsockret stiger. Hur snabbt och hur högt blodsockret stiger beror bl.a. på typen och mängden kolhydrater i måltiden, samt hur måltiden är sammansatt. I levern bildas glykogen som fungerar som reservnäring för att hålla blodets glukoshalt konstant. Insulin styr kolhydratomsättningen och ser till att glukos kan komma in i cellerna och ge oss energi.

De viktigaste kolhydraterna finns i sockerarter, stärkelse och fibrer. Sockerrika kolhydrater finns i saft, läsk och juice, godis, kakor, marmelad och mjölkprodukter. Stärkelserika kolhydrater finns i mjöl, gryn, grovt bröd, pasta, ris, bönor och i vissa rotfrukter. Fiberrika kolhydrater finns i spannmålsprodukter som grovt bröd, frukostflingor och gryn, frukt och bär, potatis, grönsaker och rotfrukter.

 Källor:

http://www.medtronic.com/SE/patient/diabetes/carbohydrate/kolhydrater.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kolhydrat

Fenyletylamin

Fenyletylamin är kroppens egna amfetamin. De båda ämnena är nära släkt med varandra. Ämnet förekommer i människans hjärna, och tros där fungera som en signalsubstans. Vår kropp bildar själv ämnet, tex när vi är förälskade. Ämnet förekommer dessutom i naturligt kakao. Kanske är det därför vi blir sugna på choklad när den vi gillar är bortrest och behöver en extra liten kick som vår älskling i vanliga fall ger oss. Fast för att fenyletylaminet i choklad ska ge någon effekt krävs det att man äter minst 15 kg av mörk choklad! Det är fenyletylaminet som gör att vi känner oss fulla av energi när vi är kära. Man blir inte lika hungrig och ögonen lyser av lycka. På samma sätt fungerar amfetamin. Kreativiteten flödar och energin är på topp. Sitt självfortroende ökar och man känner sig lugn och euforisk. Ett symptom på den amfetaminpåverkades goda humör är att man ofta pratar ovanligt mycket. Detta händer även när man är kär, i alla fall för mig. Effekterna av amfetamin liknar verkligen effekterna av fenyletylamin. En fysisk effekt är att sömnen påverkas. Man får ofta sömnrubbningar som amfetaminmissbrukare. De kan t.ex. vara vakna i 2-3 dagar innan de kan sova. När man är kär är det också svårt att sova, det är inte många timmar som man får vila från kroppens reaktioner. Om man studerar amfetamin och fenyletylamins strukturformler ser man förklaringen till varför deras effekter på människan är så lika.

Fenyletylamin är en alkaloid. Molekylen kännetecknas av en eller flera kväveatomer som ofta ingår i ringstrukturer.

Funktionella grupper:

  • Fenylgrupp
  • Aminogrupp

Amfetamin ,C6H5CH2CH(NH2)CH3, är ett syntetiskt centralstimulerande medel.

File:Amphetamine.png

Funktionella grupper

  • Fenylgrupp
  • Aminogrupp

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Amfetamin

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fenetylamin

http://annikabackstrom.blogspot.com/2008/03/feromoner-fenyletylamin-dopamin.html

Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start blogging!

Tag Cloud